Om ekologisk bomull

I en värld med ökad insyn och medvetenhet, blir konsekvenserna av vårt handlande och vår konsumtion mer uppenbara. Den ekologiska sektorn i många länder har haft en årlig tillväxt på 20-30% och befolkningen i industriländerna väljer ekologiskt mer och mer. Textilindustrin däremot är ett ekologiskt område som inte nått konsumentleden. Bomull står i en särställning inom detta område.

Världsmarknaden för ekologiska produkter är enorm och rapporter visar på en ständig ökning, men den svagaste utvecklingen sker inom ekologiska textilier. Den omfattar endast en promille av den totala marknaden.

Bomull är en av världens mest besprutade grödor. Omkring 25% av världens försäljning av insektsmedel går till konventionell bomullsodling. Det är inte ovanligt att bomullen sprutas 40-50 gånger under odlingssäsongen med bekämpningsmedel. Liknande avlövningsmedel som användes under bland annat Vietnamkriget används inom en stor del av bomullsindustrin. Det har oerhört negativ inverkan på odlingsmarkerna och dess omgivande områden, samt på arbetarna och många efterföljande led i produktionen.

Med dagens tillgängliga fakta tycker vi på miiminki.se att det är orimligt att vi som samhälle inte tar ett större ansvar. Ekologisk produktion är i hög grad en etisk fråga och konsumenten har stor möjlighet att påverka. Det borde vara en självklarhet att vår solidaritet växer till att omfatta hela producentleden av till exempel bomull, och att stora företag tar ett mycket större ansvar för sin produktion. Mänskligt lidande är ett alltför högt pris att betala för bomullsplagg där vi har dålig insyn i produktionen. Återförsäljare liksom konsumenter har ett stort socialt ansvar inom detta område.

EKOLOGISK BOMULL GENERELLT

Belastningen på människor, djur och miljö är avsevärt mycket mindre. Det gör det till en etisk fråga för oss konsumenter.

- I flera fall ställer företag även krav på produktionen, men en mer enhetlig etisk standard har inte utarbetats.

- Eftersom odlingen sker utan bekämpningsmedel och stressande gödningsmedel blir slutprodukten oftast av högre kvalitet, med längre fibrer och ökad livslängd.

- Många alternativ till bekämpningsmedel används inom ekologisk bomullsodling.

- Omkring 20 miljoner ton produceras inom den konventionella odlingen. Mellan 3000 och 8000 ton framställs inom den ekologiska odlingen.

KVALITET

Med ekologisk bomull blir kvaliteten bättre och ger långa fibrer för mjukt och hållbart tyg. Produktionen tar lite längre tid men lönar sig i längden eftersom bönder och boskap mår bra och marken blir bördig. I slutändan gynnas både producent och konsument av den ekologiska processen. Människa och miljö skonas i tillverkningskedjan - från bomullsfält till färdigt plagg och samtidigt får du som konsument en produkt som är fri från allergiframkallande kemikalier.

OM INDUSTRINS PÅVERKAN PÅ MÄNNISKA OCH MILJÖ

gift i tyg
Bild laddat ner från: http://giftfriaklader.se/

Enligt världsnaturfonden är miljökonsekvenserna av konventionell bomullsodling stora:

- Överutnyttjande av konstbevattning bidrar till brist på grund- och ytvatten i de områden där vattnet tas. Det leder till brist på vatten för människor och djur.

- Jordbrukare och arbetare exponeras för jordbrukskemikalierna, vilket kan leda till illamående och dödlighet. Studier har uppskattat att bekämpningsmedel som används i bomullsodling dödar 22 000 och förgiftar 3 miljoner människor varje år!

- Den konventionella odlingen av bomull utnyttjar ofta jordarna för hårt. Intensiv odling av bara en gröda, en monokultur, med jordbrukskemikalier, förstör på sikt jordens bördighet.

- Bekämpningsmedlen påverkar inte bara dom ogräs och insekter som bonden vill ha bort, utan dödar också en rad andra arter, på och omkring fälten, tex insekter, fåglar och däggdjur.

- Kemikalier är långlivade och sprids vidare genom vatten och luft och förorenar och förgiftar kringliggande områden och vatten nedströms. 1995 dödades 240 000 fiskar längs en 25 km lång flodsträcka i Alabama, USA, Sedan bekämpningsmedlet Endosulfan sprutats på bomulsfält.

- Gödsel innehåller näringsämnen och bidrar till övergödning av omkringliggande vattendrag och kan också påverka dricksvattnet.

- Sociala konsekvenser. Bomullen odlas i många av de fattigaste länderna i världen. För många är detta deras viktigaste inkomstkälla, och är därför beroende av en god skörd.  Man kan behöva låna pengar för att tex köpa bomullsfrön. Fattigdom, traditioner, skuldsatta jordbrukare och brist på skolor leder ofta till barnarbete och tvångsarbete.

Vid Bhopal-katastrofen i Indien 1984 dog 3.000 människor omedelbart, 8.000 den följande veckan och Greenpeace uppskattar den totala dödssiffran till 20.000 och åtskilliga fler under de följande åren. Det var en pesticidfabrik som fick ett gasutsläpp och regeringen fastslog 2006 att över en halv miljon människor har blivit exponerade.

De två stora bovarna inom bomullsindustrin är vattenmissbruket samt användandet av skadliga kemikalier.

Stora delar av bomullsodlingen kräver bevattning. Enligt Världsnaturfonden WWF är Bomull tillsammans med ris och och socker de mest vattenkrävande grödorna. För 50 år sedan var Aralsjön världens fjärde största innanhav men på grund av sovjettidens ensidiga storsatsning på vattenslukande bomullsproduktion har sjön krympt med två tredjedelar.

De två stora floderna Amu-Darja och Syr-Darja fick offras för att avleda vattnet till omkringliggande öknar och stäppar som skulle förvandlas till bomullsodlingar. Samtidigt spreds tusentals ton gödningsmedel och växtgifter på bomullsfälten. Det dröjde inte länge förrän Aralsjön började krympa och idag återstår enbart en ihopskrumpnad sjö och en giftig saltöken.

Ekologisk bomull odlas där omfattande konstbevattning inte behövs och kan därför också odlas på ett uthålligt vis, som i Perus floddalar.


Förutom den enorma vattenåtgången som krävs i traditionell bomullsindustri så används kolossala mängder kemikalier bl.a. till infärgning av textilierna, för att minska insektsangreppen på grödorna då bomullsplantor växer långsamt, samt konstgödning. Konstgödning i sig är bara den en miljöfarlig och kostsam industri.

Traditionell infärgning av textilier innehåller ofta tungmetaller som påverkar industrimiljön, arbetarna och slutkonsumenten. Lösningsmedel och kemikalier för blekning, impregnering som har en bevisat negativ effekt används flitigt i fabrikerna.

Ökande rapporter om allergiska reaktioner, eksem och lungsjukdomar har inkommit och i Sverige och Tyskland har relaterade fall accepterats som arbetsskador. Många slukonsumenter mår dåligt p.g.a. de giftiga kläderna och yrken som handhar dessa kläder på daglig basis rapporterar påverkan men de som drabbas värst är industriarbetarna.


Många importörer och återförsäljare har ingen eller dålig kunskap om detta. Vi på miiminki.se är villiga att gå i bräschen och jobba för en ekologisk och giftfri textil-hantering. Desto fler som arbetar för detta ju bättre kommer vår planet och dess befolkning att må.

Vi borde alla tänka på våra barns framtid och vilket liv vi vill att de ska leva.

CERTIFIERING PÅ VÅRA PRODUKTER

GOTS-certification 

GOTS

Global Organic Textile Standard är en internationell märkning för kläder och textil som omfattar både sociala och miljömässiga krav. GOTS syftar till att underlätta för konsumenten att välja textilprodukter där ett helhetsperspektiv tagits med hänsyn till både miljö och socialt ansvar i hela kedjan. Kedjan innefattar flera steg; odling, plockning, beredning och tillverkning av själva plagget. GOTS-märkningen gäller för naturfibrerprodukter, garn, tyg och kläder samt förpackningsmaterial.

Soil Association

Soil association

är en certifiering i Storbritannien för ekologisk odling och förekommer även på plagg som säljs på den svenska marknaden. Soil association samarbetar med flera andra stora textilmärkningar i GOTS. Precis som svenska KRAV-märkningen så ställer Soil association stränga krav när det gäller användningen av hälso- och miljöfarliga ämnen i odling och tillverkning. Inga kemiska bekämpningsmedel, konstgödsel eller genmodifierade organismer får användas i produktionen. Krav på arbetsvillkor och sociala förhållanden i produktionen ingår också i denna märkning.

Fair trade

FAIRTRADE

är en oberoende produktmärkning som syftar till att bidra till förbättrade arbets- och levnadsvillkor för odlare och anställda i utvecklingsländer. Odlare och anställda får förbättrade ekonomiska villkor genom kriterier för lönenivå, ett minimipris som överskrider produktionskostnaderna och långsiktiga handelsavtal. Produktionen sker under förhållanden som följer de mänskliga rättigheterna.

Ecocert - certifiering

Ecocert

Ständiga kvalitetskontroller garanterar konstant hög kvalitet på våra produkter. I samarbete med experter från det kosmetiska området, konsumenter, industriledare och regeringstjänstemän har Ecocert 2002 utvecklat en standard för ekologisk kosmetika. Den Ecocert-standarden erkänns av staten. Dess tillämpning övervakas av statliga myndigheter. Standarden definierar och främjar en högre kvalitet för kosmetiska produkter jämfört med de rättsliga minimikraven och säkerställer användningen av naturliga och ekologiska ingredienser för att skydda vår miljö. Hittills certifierar Ecocert över 8000 produkter över hela världen.

Huvudprinciperna i Ecocert-certifiering för organisk kosmetika:

1. Man väljer bara ingredienser som härrör från förnybara resurser som produceras med miljövänliga metoder. Ecocert verifierar ursprunget för varje ingrediens. Formuleringen kräver att minst 95% av ingredienserna är av naturligt ursprung och verifierar tillverkningsprocessen.

2. Val av användning av ingredienser från ekologiskt jordbruk genom att fastställa krav, beroende på vald märkning: Etikett Organic Cosmetics: minst 95% av alla ingredienserna i receptet måste vara vegetabliska och minst 10% av de totala ingredienserna måste komma från ekologiskt jordbruk.

3. En tydlig förklaring av ingredienserna ger konsumenten en tydlig information.

Skydd av varumärke

Alla tillverkare, återförsäljare, varumärkesägare som vill använda namnet eller logotypen Ecocert på sin produkt eller kommunikationsmaterial måste kontrolleras och certifieras av Ecocert. Namnet Ecocert och logotypen är internationellt registrerat och är ett skyddat varumärke.



KÄLLOR:

http://www.vivotopia.org/ethicalforum/swe/artiklar/faktaartiklar/bomeko.html

http://www.medvetenkonsumtion.org/markningar/markningar/fairtrade

http://www.sverigeskonsumenter.se/Documents/Projekt/Guide_gr%C3%B6na%20tr%C3%A5dar.pdf

http://www.varldsnaturfonden.se